Lättare att släppa på tankarna idag kasnke?
Vet inte vad som hände igår riktigt, men mådde så grymt dåligt. Kändes väldigt tung och jobbigt. Trodde denna dag skulle bli bättre, men jag känner mej bara mer ensam och utanför idag. Har sån panik, min lilla älskling ska hem till sin pappa redan idag. Vill ju ha honom vid mej hela tiden, vill höra hans hjärta slå och hans andetag. Jag vet att hans pappa e helt underbar emot honom, han skulle aldrig såra honom på något vis. Han har det jätte bra när han e hos sin pappa, men det blir så tomt för mej. Jag älskar dej Pontus utav hela mitt hjärta, jag skulle gå genom eld och vatten för dej utan att ens blinka.
Jag borde vara glad idag egentligen, ska åka hem till min mamma & pappa ikväll, och imorgon bär det av på en kryssning. Men ja vet inte om det kommer bli så roligt som jag hoppas på. Är bara så fruktansvärt rädd för att något kommer hända med min pojke, så att jag inte kan komma och hjälpa honom. Båten vänder ju inte precis bara frö att jag måste hem till mitt hjärta. Men varför skulle det hända något? Och han har sin pappa som klarar allt galant.
Har så mycket jag egentligen vill skriva, men det kommer inte ut. Svider lika mkt i ögonen idag som igår, och det bara dunkar bakom mina ögonlock. Men kan inte längre gråta. Varöfr börjar jag bara gråta egentligen? Kan faktiskt inte svara mej själv på varför jag gråter. Kan stå och vika tvätt, och helt plötsligt kommer tårarna. Känns jobbigt, förstår inte varför ja har panik, finns ju inget att ha panik över egentligen.
Nehe dags att sluta skriva, måste packa tills helgen och packa ner Pontus grejjer som han ska ha med till sin pappa.
/Sara
